Home

Opera i 2 akter

libretto av Sciarrino, efter G.A. Cicognini (1664)

Volksbühne am Rosa Luxemburg platz, Berlin

Lördag 20/3, 2010

Anna Radziejewska (sop.), Otto Katzameier (bar.), Kai Wessel (kontraten.), Simon Jaunin (ten.), Antonio Paucar (performer)

Klangforum Wien, dir. Beat Furrer


Berliner Festspieles första av fyra musikteaterverk under Maerzmusikfestivalen är något som redan borde betraktas som en modern klassiker. Sciarrinos opera om renässanstonsättaren Gesualdos blodiga familjemord har sedan uruppförandet 1998 i Schwetzingen. Luci… framstår som konceptuellt lyckat på flera plan. Man har eliminerat en del fallgropar som mycket samtida opera faller i, men är samtidigt nära ett romantisk grepp som borde tilltala, både när det gäller librettot och musiken, såväl som i Rebecca Horns visuella uttryck.

De olika elementen i produktionen faller i varandra helt sömlöst; språket i librettot är kortfattat, som markeringar snarare än utbroderad dialog. (”Sentite” ”Uditemi” ”Che?” ”Cosa?” ”Nulla” ”Niente” ”Ohimè” ”O Dio!”) Horns animationer på fondväggen antyder sentiment och underliggande våldsamheter med kringfladdrande rosenblad, pigment och våldsamma (och ljudlösa) piskrapp. Ett par stolar vars ben består av knivar antyder hemmets bedrägliga lugn, och förflyttas under föreställningens gång i olika positioner; tillsammans, var för sig, hotfulla i sin ordlösa närvaro.

I prologen sjunger en skuggfigur Claude Le Jeunes air Qu’est devenu ce bel oeil, ett kort renässansstycke som återkommer instrumentalt ytterligare några tillfällen i operan, den sista gången nästintill ohörbart svagt och förvrängt. Den här blicken bakåt i tiden återfinns även i val av markörer för andra tidsepoker, må så vara att det enbart handlar om enstaka klädesplagg, och att det snarare handlar om artonhundratal än tiden då Gesualdo levde. Men här slutar också tillbakablickandet; Luce… är ett verk som i övrigt står fritt från associationer. Sciarrinos tonspråk är helt och hållet personligt – uppsättningens olika element skapar en helhet som är avundsvärd i sitt konsekventa genomförande.

Förutom kärleksdramats triangel, samt tjänaren i hushållet, har man i denna produktion ytterligare en ordlös aktör vars närvaro markeras med symboler; på hans fingrar brinner fem ljus, i en annan scen bär han en levande falk (!), symbolen för det vakande ögat, då La Malaspina bedrar Il Malaspina (Gesualdo) med L’Ospite.

Klangforum Wien under Beat Furrers ledning spelar engagerat och musikaliskt. Detsamma gäller sånginsatserna. Anna Radziejewskas (sopran) och Otto Katzameiers (baryton) gestaltningar är både dramatiskt pregnanta och musikaliskt formulerade, vilket fördjupar och berör. Simon Jaunins (tenor) tjänare övervakar maktlöst och med stigande fasa den stundande katastrofen. Sciarrinos val av en countertenor (Kai Wessel) som älskaren L’Ospite, gör att kärleksscenen mellan honom och Il Malaspina blir hypnotiskt viskande, en sammanblandning av röster som är förväxlande lika varandra. Om man bortser från tidig opera, där försteälskaren alltid är en man i det översta röstfacket, så kan man kanske läsa in en del val i fråga om den våldsamme, försmådde mannens baryton, och den omoraliske förförarens countertenor, eller konstatera att valen är gjorde kanske just på grund av detta faktum.

Sciarrinos tonspråk är som oftast lågmält och alltid tekniskt drivet. Korta motiv upprepas många gånger, ofta handlar det om utommusikaliska ljud, som brus, knackningar eller överblåsningar, men hans klangarsenal av flageoletteffekter och väl utarbetade flöjttekniker är karaktäristiska. Styckets dynamiska höjdpunkt känns öronbedövande trots att den strax passerat, tack vare den lågmäldhet som i övrigt behärskar scenen.

Luci mie traditrici är över på lite drygt en koncentrerad timme där ensemblen slipat fram något som redan är ett av den nya musikdramatikens standardverk.

Texten är även publicerad i Nutida Musik.

2 tankar om “Luci mie traditrici – Salvatore Sciarrino

  1. Ping: Luci mie tradicitri på Volksbühne « Musik/Dramatik 2.0

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s